Småbarnspappan Espen (35) drabbades av stroke på nyårsafton. Läs om hans erfarenheter med AssiStep.

Aktiv familjefar

Som många 30-åringar är Espen småbarnsfar och levde ett aktivt och upptaget liv.

På nyårskvällen 2015 hände något. Han och hans fru var på besök hos ett annat par i deras stuga, när Espen kände sig konstig och började kräkas. Hans fru misstänkte att han hade drabbats av stroke, vilket var precis vad som hade hänt. Han hade drabbats av en blödning på hjärnstammen. Det var inte säkert att han skulle överleva.

Från att ha varit aktiv och engagerad i cykling, golf och att leka med barnen (det yngsta var 11 månader vid händelsen), kunde han plötsligt inte gå, prata eller ens äta själv. Han var helt beroende av vård och hjälp fran andra.

Envishet ledde till firande och förbättring

Att vara envis om saker som att fira dendär födelsedagen i princip på trots visade sig vara värt mycket. Efter mycket hårt arbete och med ovärderlig hjälp av t.ex. en period på ett rehabiliteringscentrum, har han tränat upp sig så mycket att han t.o.m. kan gå själv i trappor. Det kräver mycket viljekraft!

När Espen flyttade hem igen, sov han i vardagsrummet på bottenvåningen, och på sommaren 2016 var paret övertygade om att de skulle behöva bygga om huset och flytta ned sovrummet till nedre botten.

Som tur var fick de ett tips om AssiStep

Tidigare gick han inte trappor själv. Han behövde stöd och hjälp. Ofta måste de vara två för att hjälpa honom på ett tillräckligt säkert sätt. Med hjälp av AssiStep kan han nu gå upp och nedför trappan när han själv vill.

Det är nu två och ett halvt år sedan han drabbades av stroke, och från att ha varit helt beroende av vård och hjälp från andra, kan han nu vara hemma själv utan assistans.

Stroke och mobilitet

En stroke eller hjärnblödning kan leda till olika sorters rörelsesvårigheter, beroende på hur allvarlig skadan är och vilken del av hjärnan som påverkas.

I det typiska fallet påverkar symtomen enbart ena sidan av kroppen, vanligtvis den motsatta sidan mot den delen av hjärnan som drabbats. Man talar om hemiplegi, halvsidig förlamning och hemipares, halvsidig muskelsvaghet. Det är vanligt att man får problem med balansen, vilket gör det svårt att gå stadigt.

En stroke kan drabba hjärnbarken, och en möjlig effekt av detta är apraxi, en rörelsesjukdom. En av många typer av apraxi är gångoförmåga, vilket innebär en nedsatt förmåga att gå med benen som inte beror på sensorisk skada eller motorisk svaghet.

Cerebellum, eller lillhjärnan, har framför allt hand om motorkoordination, kroppsställning och balans, och om denna delen av hjärnan drabbas av stroke kan den drabbade personen få ataxi, med symtom som gångsvårigheter och yrsel.

På grund av alla dessa möjliga effekter som stroke kan ha på rörlighet och koordination, så kan att gå betyda en stor utmaning och kraftansträngning för patienten, som sannolikt inte kan gå stadigt ens på platta marken. Om man sedan lägger till de högre krav som ställs på koordination och muskelstyrka när man ska gå i trappor, samt risken att falla, så förstår man att det kan verka omöjligt att kunna gå i trappor som strokepatient.

Mobilitet i det dagliga livet

En viktig del i rehabilitering har att göra med personens förmåga att utföra de aktiviteter som behövs för det dagliga livet. Arbets- och fysioterapeuter stöder vanligtvis denna process och hjälper patienten att uppnå de färdigheter och den fysiska kapabilitet som behövs för att upprätthålla eller öka självständigheten i det dagliga livet.

De flesta människor tar sin funktionella rörlighet för given, tills den av någon anledning begränsas eller avtar. Att kunna gå och röra sig från en plats till en annan är en väsentlig del av din förmåga att kunna ta hand om dig själv. Om denna förmåga avtar eller förminskas kan det betyda att du de fakto inte längre kan göra en rad saker som du utgår ifrån att kunna göra utan hjälp.

Många strokepatienter och personer som lider av andra funktionsnedsättningar och skador upplever en starkt nedsatt förmåga att gå självständigt i trappor, även om de kan gå relativt bra på plan mark. Om man då bor i ett flervåningshus kan detta betyda att man inte längre kan utnyttja en stor del av sitt hem, eller att man blir beroende av andras hjälp för att kunna ta sig fram. Därför kan ett redskap eller åtgärd som tillåter en person att gå i trappor själv, innebära en stor ökning av självständigheten. För vissa kan detta ge dem åtskilliga fler år som de kan bo kvar hemma obeorende av andra.